För ett par dagar sedan berättade jag om ett test om prestationsbaserad självkänsla. Jag har grunnat på det ett par dag (speciellt kanske i ljuset av att jag känner mig tämligen prestations-värdelös just nu). Hur skulle egentligen mitt liv se ut om jag inte var prestationsdriven? Vad farao skulle driva mig då? Jag kom på att jag kan vända det till affirmationer istället. Sagt och gjort:Jag kan vila och njuta i mig själv (Jag behöver inte åstadkomma något värdefullt här i livet.)Jag duger som jag är(Min självkänsla är inte beroende av vad jag åstadkommer)Jag är lika fin som alla andra(Jag behöver inte vara bäst)Jag är värdefull(Jag behöver inte bevisa mitt värde genom att vara duktig.)Hur många gånger måste man säga det till sig själv för att tro på det?

 

marie

25 januari 2007 13:35

Det där är något man måste jobba med för det är svårt att tänka så där. Det är så mycket lättare att krypa ihop med tanken "jag kan inte, törs inte". Feghet kanske?

http://carpediem.bloggagratis.se

 

Fru Fundersam

25 januari 2007 14:58

Haha... Många gånger antagligen!
Det är en revolution inom en - att ändra sig. Herregud! Har du hela livet sagt att det är det du gör som betyder något, då tar det tid att tänka om. Jag vet. Jag försöker ändra mig och är på väg att inse att jaget är mer än prestationerna.

http://frufundersam.bloggagratis.se

 

egoista

25 januari 2007 20:30

Ja, att det ska vara lättare att lära sig köra bil än att vara snäll mot sig själv! Finge jag utforma framtidens skola skulle jag träna det här med eleverna. Om och om igen.

http://www.egoist.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

agh!   Är det bara jag som är less på semesterstängda Sverige? Hela Sverige stänger och när man äntligen hinner med händer det ju ingenting. Är hemma med mer tid än uppgifter efter en hel termin med så mycket mer krav än tid.   "the idle mind is the...

jag har svårt att gå ner i varv, svårt att göra så lite, att låta dagarna gå och njuta av mitt liv. Varför är det aldrig någon som skriver om hur det känns efter stressen, när kropp och psyke avgiftas?   jag skäms över att jag drev mig själv så lång...

i gränslandet till semester kan jag börja ta det lungt, börja landa. reda upp alla oredor. men alla dessa lösa papper! Alla dessa lösa åtaganden - alla dessa ordningar som behövs för att utföra mitt arbete! Det stressar mig och jag känner inte att ja...

Tänk att någon läser det jag skriver! Just nu är det 2500 besökare jämt till min sida, bara idag har 21 personer varit inne och läst. Det är ju egentligen hisnande! Fastän jag har haft en social dag på jobbet har jag ännu inte pratat med 21 personer....

De senaste veckorna har varit fyllda av eftertankens kranka blekhet. Hur kommer det sig att återigen, trots att jag försökt vara så försiktig, genomlevde slutet av av terminen så stressad? Utan koll på vad jag försummade och med ständigt dåligt samve...