Jag tror inte att jag är hypokondrisk. Däremot, varenda gång jag läser om någon med ett psykiskt problem tror jag att jag har det. Nu har jag lärt mig att säga till mig själv att jag bara är rädd. Jag var inne på chaos. Så ikväll tänker jag att jag har borderline.

 

iac

23 maj 2007 20:20

Det där är rätt vanligt faktiskt! :-) När jag läste en kurs om psykiatriska diagnoser en gång i världen så inledde föreläsaren med att tala om att vi kunde räkna med att vi skulle tro oss ha allihop!

http://iac.cc

 

Egoista

24 maj 2007 20:17

TACK iac! Nu drog jag ett djupt andetag och tänkte att jag kanske inte är så konstig i alla fall... För de psykiatriska sjukdomarna är så vaga, det är så lätt att känna igen sig i dem ibland. Och i alla fall jag är så rädd för att vara sjuk.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

agh!   Är det bara jag som är less på semesterstängda Sverige? Hela Sverige stänger och när man äntligen hinner med händer det ju ingenting. Är hemma med mer tid än uppgifter efter en hel termin med så mycket mer krav än tid.   "the idle mind is the...

jag har svårt att gå ner i varv, svårt att göra så lite, att låta dagarna gå och njuta av mitt liv. Varför är det aldrig någon som skriver om hur det känns efter stressen, när kropp och psyke avgiftas?   jag skäms över att jag drev mig själv så lång...

i gränslandet till semester kan jag börja ta det lungt, börja landa. reda upp alla oredor. men alla dessa lösa papper! Alla dessa lösa åtaganden - alla dessa ordningar som behövs för att utföra mitt arbete! Det stressar mig och jag känner inte att ja...

Tänk att någon läser det jag skriver! Just nu är det 2500 besökare jämt till min sida, bara idag har 21 personer varit inne och läst. Det är ju egentligen hisnande! Fastän jag har haft en social dag på jobbet har jag ännu inte pratat med 21 personer....

De senaste veckorna har varit fyllda av eftertankens kranka blekhet. Hur kommer det sig att återigen, trots att jag försökt vara så försiktig, genomlevde slutet av av terminen så stressad? Utan koll på vad jag försummade och med ständigt dåligt samve...