Den sista veckan på jobbet har bara varit absurd. I går hade jag en "tom almenacka" (dvs inga inplanerade möten och därför tid att göra det jag faktiskt förväntas). När jag gick hem i storblåsten hade jag fortfarande inte gjort NÅNTING. Av det som stod på min lista i alla fall. Jag hade ju gjort en massa annat. Jag har så mycket just nu att jag helt enkelt glömmer bort småsaker, skjuter på fel saker, fikar för mycket på jobbet för det känns så oöverstigligt att komma igång. Jag blir ju ändå avbruten hela tiden. Och jag hade haft en massa spontan-möten så nu vet jag mer om hur hösten ser ut.

På vägen hem tänkte jag att jag skulle börja strukturera.

• just nu tycker jag inte lyckas få någonting ur händerna
  • har jag för mycket att göra just nu?
    • dela upp stora uppgifter i små uppgifter som går att avsluta
      • bestäm vilka jag måste prioritera
    • se till att bli av med lite surdegar som bara tar energi
    • belöna mig själv!!!!!
  • är jag dålig på att få saker ur händerna?
    • skriv upp vad ajg faktiskt gör. Är det så att jag är kass på att genomföra saker kan jag ju faktiskt lära mig att bli mer effektiv. Är det inte så måste jag sluta mobba mig själv för allt jag inte får gjort.

 

iac

21 april 2007 22:08

Brrr... jag drabbades just (när jag läste detta) av en känsla att... allt det där borde jag göra! Redan i tisdags hade varit bra faktiskt... Bäst jag genast försöker glömma den tanken igen, den gör sig bättre på måndag förmiddag faktiskt. :-)

http://iac.cc

 

Egoista

23 april 2007 14:54

Så jag är inte ensam, då om att känna så... hoppas du gjort mer av det i dag än vad jag (hunnit) göra...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

agh!   Är det bara jag som är less på semesterstängda Sverige? Hela Sverige stänger och när man äntligen hinner med händer det ju ingenting. Är hemma med mer tid än uppgifter efter en hel termin med så mycket mer krav än tid.   "the idle mind is the...

jag har svårt att gå ner i varv, svårt att göra så lite, att låta dagarna gå och njuta av mitt liv. Varför är det aldrig någon som skriver om hur det känns efter stressen, när kropp och psyke avgiftas?   jag skäms över att jag drev mig själv så lång...

i gränslandet till semester kan jag börja ta det lungt, börja landa. reda upp alla oredor. men alla dessa lösa papper! Alla dessa lösa åtaganden - alla dessa ordningar som behövs för att utföra mitt arbete! Det stressar mig och jag känner inte att ja...

Tänk att någon läser det jag skriver! Just nu är det 2500 besökare jämt till min sida, bara idag har 21 personer varit inne och läst. Det är ju egentligen hisnande! Fastän jag har haft en social dag på jobbet har jag ännu inte pratat med 21 personer....

De senaste veckorna har varit fyllda av eftertankens kranka blekhet. Hur kommer det sig att återigen, trots att jag försökt vara så försiktig, genomlevde slutet av av terminen så stressad? Utan koll på vad jag försummade och med ständigt dåligt samve...