en stor dag. Min terapeut tycker jag ska kontakta min läkare och se om jag kan trappa ut medicinen. Och h*n förbereder mig på att lära mig avsluta terapin. Ett stort OJ (jag har så mycket klart som jag vill lära mig, vad händer om jag behöver hjälp igen) och, också, en fin bekräftelse: jag mår bättre nu. Jag är egentligen flygfärdig. H*n ger mig tid att fatta det innan jag släpper taget. Jag övar mig på den senare känslan och tänker: jag är flygfärdig.